Jag kan tillägga det nu är vi bara 30 deltagare just nu så det är okej att ha på kameran det brukar bli problem när vi kommer över 50.

Så ser ni den här powerpointen nu?

Karina Nickar det är bra och även ni andra som har den uppe.

Roligt att få komma hit och prata. Jag kommer hålla föredraget på svenska.

Det sägs att jag pratar en ganska tydlig svenska så jag hoppas på det även att ni också tycker det.

Jag har tänkt att jag tar emot frågor så att säga förståelsefrågor får ni gärna skriva i chatten under tiden så kan jag svara på dem.

Men det kommer finnas utrymme för att ha innehållsfrågor efteråt när jag är färdig med föreläsningen.

De frågorna får ni gärna ställa på engelska om ni hellre vill det. Ni kan också ställa dem på tyska men jag tror jag grejar det också.

Men fördrar nog att svara på svenska eller engelska.

Jag sysslar nu med inte skandinavisk och inte nordisk språkförståelse. Mest i ett idrottsperspektiv faktiskt.

Vi får titta lite på det snart.

Annars har jag varit med i en del större och några mindre undersökningar som handlar om inte skandinavisk och inte nordisk språkförståelse.

När jag inte sysslar med det så håller jag på med grammatik och grammatikdirektik och jag forskar om språk i idrottskontexter.

Idag har jag tänkt att det ska ge en introduktion av den inte nordiska och inte skandinaviska språkförståelsen.

Som den skrivs om och som den beskrivs. Hur den förväntas se ut.

Jag ska också problematisera den bilden lite för det man tar del av när man läser olika rapporter är ibland en förenkrad bild.

Ibland stämmer den inte riktigt över rensmärkligheten. Vi ska titta på fakta och olika typer av problematiseringar.

En ingång i det här är om man tittar på språk och idrott.

Det är en väldigt intressant kontext att titta på hur de skandinaviska språken och nordiska länderna möter varandra.

Om man tittar på idrotten som språklig arena eller som gemenskapsarena så är det ju faktiskt så att om Sverige skulle åka ur hockey-VM så hejar vi på Finland.

Om Sverige åker ur handbolls-VM eller liknande så hejar vi på Danmark.

Går det inte bra för svenska skidåkare så hejar vi på Norrmännen.

Här finns något som jag tror stämmer överens med de andra länderna också. Här finns någon samvaro med varandra som är lite speciell.

Vi röstar också på varandra i Eurovision men det är inte riktigt dit vi ska komma nu.

Här finns någon slags gemenskap som är på plats tror jag.

Poängen med det här är att efter idrottsevenemang av olika slag så intervjuar svenska reporter gärna Skandinaver och andra nordboer efter genomföra tävlingar.

Då får man en unik möjlighet att titta på hur den kommunikationen ser ut.

Vi ska titta på fyra stycken autentiska scenarier.

Det första är på Bislett Arena i Norge när två oerhört duktiga löpare Karsten Warholm och Jakob Ingebrigtsen har sprungit.

Det andra är en dansk höjdhoppare som vinder en höjdhoppstävling i Lund, alltså i södra Sverige där jag bor, väldigt nära Malmö.

Men man talar på helt olika sätt i Lund och Malmö.

Det är en annan dansk idrottsman som intervjuas på en fridrottsskala i Stockholm, högre upp i Sverige.

Sen har vi också det fjärde exempel när en finsk skidlöpare i Vorniska intervjuas efter att han vunnit en skidtävling.

Den minsta gemensamma nämnden för de här fyra scenarierna är att de är intervjuade av en svensk reporter i Direktsänd TV.

Frågan är då vilka strategier de här reporterna väljer och vilka strategier för kommunikation väljer de som blir intervjuade.

Den svenska reportern, alltså han som är på Bislett i Oslo, talar svenska.

Han får svar på norska och verkar förstå det som sägs.

Det här är den här drömsituationen. Det är så man vill att det ska vara. Det är så man tänker sig att det faktiskt är i den här skandinaviska språkförståelse-unionen.

Om man lyssnar lite mer noga så är det faktiskt tveksamt om reportern förstår vad Ingebrigtsen svarar i alla fall.

För följdfrågorna som reporter ställer inte helt i linje med svaren som Ingebrigtsen ger.

Men där i alla fall, svenska och norska behåller man.

Den danske höjdhopparen som vinner en tävling i Lund, där pratar också reportern svenska och får svar på danska.

Den här översätter, direkt översätter, sammanfattar den svenska reportern det som sägs för eventuella tittare då som inte hade förstått innehållet.

Det gjorde ju inte reportern på Bislett antingen för att han inte förstod eller att han utgick från att alla andra också förstod den här ny norskan som Ingebrigtsen talade.

Inte textat och inte översatt.

Den danske fridrottaren som blev intervjuad i Stockholm, där var situationen lite annorlunda.

Den svenska reportern talar svenska, får svar på engelska, rakt igenom av den danska idrottaren.

Och i intervjun med den finska skidlöparen i Voniskanen så talar den svenska reportern engelska redan från början och får svar också på engelska.

Det här ska vi ta med oss genom föreläsning idag och sen se på slutet om vi kan tycka att det här var bra strategi eller vad detta egentligen säger om den här språkförståelsen som sägs finnas i Skandinavien idag.

Vi börjar med lite enkla bakgrundsfakta då.